TEC 100 blev TEC 50

TEC, Täby Extreme Challenge, är ett ultralopp som går av stapeln i Täby i april månad.

Banan är 11,5 km och 2017 fanns det tre val av distans: 50 miles (7 varv, 80,5 km), 100 miles (14 varv, 161 km) och helt osannolika 200 miles (28 varv, 322 km)!

Banan har start/mål och varvningsstation med energi, support och tidtagning vid motionsgården Ensta Krog i Täby.

De tuffingar/galningar som siktar på 200 miles startade redan på fredag morgon medan vi andra började ett dygn senare.

Flera månader i förväg hade jag anmält mig till 100 miles, övertygad om att det inte skulle bli lika tufft som GAX i somras, inte minst med tanke på att risken för överhettning borde vara rätt liten i april.

Två veckor innan start fick jag dock stora problem med ena foten och blev osäker på om jag skulle kunna starta över huvud taget… 🙁

Förutom att springa onödigt långt så skulle vi även hälsa på några kompisar i Stockholm och jag hade dessutom lyckats lura med mig en av dem, Olof, till loppet, dock på distansen 50 miles. Med andra ord så var det inte läge att backa ur.

Med väl tejpade fötter stod jag alltså där vid starten i vårsolen och tänkte att jag får väl helt enkelt känna efter hur det känns.

Fredrik innan start

Fredrik innan start

Starten gick och vi tuffade iväg i lugnt tempo, åtminstone vi som stod lite längre bak i fållan.

Foten kändes okej men det var lite svårt att slappna av.

Första biten var skogsstig men gick snart över till asfalt ett par kilometer för att sen övergå i skogsstig igen. Delar av banan var ganska kuperad med rätt mycket rötter och det saknades inte backar även om det inte var några extrema. En rätt fin runda, åtminstone skogsdelen.

Vanliga samtalsämnen i spåret:

  • Är det första gången du springer på banan?
  • Är det första gången du springer distansen?
  • Vad har du för mål?
  • Träffades inte vi på det där andra loppet?
  • Kolla där är en av 200-milesarna, de är riktigt grymma!
  • Det här blir nog tufft när det bli mörkt…

Första varven gick utan större problem, även om foten inte kändes helt 100.

Det visade sig att flera boende längs spåret hade satt upp egna station med vätska och energi. Mycket trevligt!

Så småningom blev jag varvad av de snabbaste löparna, där var framför allt en tjej som var riktigt snabb när hon susade om mig. Det visade sig sen att hon satte nytt svenskt rekord för damer på 100 miles på otroliga 15:10. Grymt imponerande!

Efter fyra varv började det kännas mer i foten och jag insåg det jag anat från början, att jag inte skulle fixa 100 miles utan att riskera att skada mig rejält.
TEC erbjuder dock möjligheten att byta till en annan distans under pågående lopp och 50 miles kändes mer rimligt, det var ju ”bara” tre varv kvar 😉

Passade på att ladda upp extra i depån med potatismos, köttbullar och saltgurka innan jag gav mig av igen. Detta varvet fick jag sällskap med en pratglad amerikan och vi hann avhandla allt från löpning till Sveriges parlamentariska system och USAs galne president. Vid varvningen fick jag dock släppa honom för att tejpa om foten och byta strumpor. Nu kändes det rätt ömt…

Sjätte varvet blev lite tyngre men det malde ändå på, när jag kom in på varvningen så hade jag i princip bestämt mig för att bryta efter nästa varv. Detta gjorde att det kändes lite lättare så efter att ha fyllt på med mer energi gav jag mig ut på det som skulle bli det sista varvet.

Nu hade det börjat skymma. Pannlampan låg i ryggsäcken men jag trodde inte att den skulle behövas. Det var en lugn kväll med mycket fågelkvitter. Efter 2 km var där ett stort gäng som hejade och erbjöd proteinbars, de brukade tydligen hålla ut nästan hela natten. Höjde tempot något, i den mån det gick. Strax efter 4 km stod där en familj och bjöd på våfflor 🙂 Mums!

Kände mig rätt harmonisk, eftersom jag inte vågat släppa loss riktigt var jag inte så utmattad som jag brukar vara. Det sista varvet var nog faktiskt det bästa (förutom smärtan men det går till viss del att koppla bort).

Kände mig nöjd när jag passerade mållinjen och meddelade funktionärerna att det fick räcka för den här gången.

Det kommer fler lopp och fler chanser. TEC 2018 till exempel 🙂

Stort tack till alla funktionärer och medtävlande!

Förresten: Vinnartiden på 200 miles blev 45:36 och för denna otroliga prestation stod Martin Scharp, som även vann Trans Scania 2016.

Mer information om banan, foton, resultat etc. finns på: http://new.tec100.se


Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte.